Hur får privatskolor pengar
Svenska skolan Sverige är det enda land i världen som tillåter att skattefinansierade skolor drivs av vinstdrivande riskkapitalbolag. Hur blev det så? Debatten om friskolor har pågått sedan talet.
Avgifter i skolan
Det ska vara en avgift som inte avskräcker eller hindrar någon från att välja skola, sa Beatrice Ask , dåvarande skolminister och mamma till reformen. Reformen genomfördes av en borgerlig regering och gav friskolor rätt till en åttiofemprocentig finansiering med gemensamma medel. Utöver skattemedel hade skolorna möjlighet att ta ut en mindre avgift. Men fördelarna skulle väga över, annan pedagogik och en idéburen sektor skulle kliva in.
Jag reflekterade inte över ett eventuellt vinstuttag, säger Sverker Sörlin , idéhistoriker och professor i miljöhistoria knuten till KTH som var med och skrev rapporten SNS-rapporten Policyidéer för svensk skola. Fram till reformen fanns det nästan inga privatskolor i Sverige. Det fanns ett fåtal: Sigtunaskolan humanistiska läroverket och Lundsberg internatskola , som riktade sig till föräldrar med särskilda behov, så som ett yrke som krävde deras närvaro utomlands, och som dessutom kunde betala.
Vad är en friskola?
Kort innan regeringen Bildt tillträdde hade skolan kommunaliserats. Ett av arven efter Göran Perssons tid som utbildningsminister under Ingvar Carlsson. Hans Albin Larsson , författare och professor i historia och utbildningsvetenskap vid Jönköping universitet , beskriver händelseförloppet :. Arbetslösheten steg och många ekonomer kom att ha synpunkter på hur utbildningsverksamhet skulle organiseras för att vara effektiv.
Så mycket kostar skolan: SKR - Sveriges Kommuner och Regioner
Ett antal politiska beslut under talet upplöste det tidigare regelverket kring skolan, och kom beslutet om totalkommunalisering av skolan. Sverker Sörlin tror inte att kommunaliseringen drevs igenom av en ideologisk övertygelse att skolan skulle bli bättre av förändringen. Kvaliteten på svensk skola var heller inget större problem menar Sörlin.
Den var dessutom bra med alla objektiva mått mätt. Han har läst igenom de propositioner som skrev i samband med att friskolereformen debatterades och röstades igenom.
Så fick Sverige världens mest avreglerade skolmarknad
Enligt honom är det slående vilket »torftigt kunskapsläge« det var innan reformen röstades igenom, där så gott som inga resonemang fördes kring varken omfattningen av skolor som skulle kunna komma att drivas i privatregi, eller kring den bolagssektor som skulle växa fram. Problemet är att det skapade ett ökat utrymme för de som verkligen ville tjäna pengar på skolan att kliva in.
Man hade inga reflektioner kring vilka som skulle komma att driva skolor, man talade bara om att det här skulle blir föremål för privat initiativkraft, fler idéer skulle släppas fram, mångfalden öka och allt skulle bli bättre. Det förde inga resonemang om den affärsverksamhet som svensk skolsektor har kommit att bli föremål för, med stora koncerner och så. Det finns ingenting som tyder på att man ens hade reflekterat över saken.
Även Gunnar Goude , talesperson för utbildningsfrågor i Miljöpartiet och som senare kom att bli MP:s representant i Friskolekommittén , mindes att vinstsyftet var helt frånvarande i debatten. Till Sveriges Radio sa han , innan sin bortgång:. Det rörde sig om möjligheten för fristående skolor att bedriva undervisning med annan pedagogik som sen skulle komma andra skolor till del.
En som inte håller med om den premissen är Kent Werne , frilansjournalist, författare och rapportförfattare till bland annat LO:s rapport Skolindustrin — Hur mångfald blev enfald. Han menar att det fanns två delar till visionen En tydligt uttalad som handlade om valfrihet och mångfald i skolväsendet och att bryta det statliga skolmonopolet. Det andra motivet var att öppna upp en marknad för vinstdrivande företag.
Det är en myt.
När den borgerliga regeringen genomförde reformen nämner de inte just begreppet vinst eller vinstdriven verksamhet i just i de propositionstexter som ligger till grund för beslutet. Där pratas det snarare om föräldrakooperativ och glesbygdsskolor, men det fanns aldrig på deras agenda att begränsa eller stoppa vinstdrivande företag från att delta på friskolemarknaden.
Parallellt med friskolereformen avskaffades också Lex Pysslingen , som förbjöd skattefinansiering av privat barnomsorg. Svenska Arbetsgivarföreningen , som Svenskt Näringsliv då hette, drev samtidigt öppet frågan om att privata affärsintressens borde få tillträde till skattefinansierade välfärdsverksamheter, inklusive skolan.