Hur begår man våldsbrott
Kriminogena faktorer är ett komplext socialt fenomen som utgörs av sådana förhållanden som ökar risken för att brott begås och kriminella karriärer får sin start. Sådana brottsframkallande faktorer kan vara ålder, kön, utbildningsnivå, psykisk ohälsa, alkohol- och drogmissbruk, social miljö samt arbetslöshet. Den mängd faktorer som identifierats i den samhällsvetenskapliga forskningen är mycket omfattande.
Kriminogena faktorer har framför allt identifierats inom forskningen i kriminologi , men även inom allmän sociologi , psykologi , nationalekonomi och statsvetenskap. Identifieringen av kriminogena faktorer är centralt i samhällets brottspreventiva arbete. Brottslighetens orsaker finns i sådana förhållanden som orsakar brottslig handling.
Dessa förhållanden är främst sociala, ekonomiska och psykologiska. Generellt anförs att de kriminogena faktorerna utgörs av ålder, kön , drogmissbruk , arbetslöshet , psykisk sjukdom , uppförandestörningar , fattigdom , vandalisering , låg intelligens, svag känslomässig anknytning och bristande impulskontroll är bara några exempel på sådana faktorer.
Bland de uppräknade faktorerna är kön och ålder utmärkande genom sitt mycket starka samband med kriminalitet se ungdomsbrottslighet. Faktorernas tyngdvikt och uttryck kan variera mellan länder beroende på sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden.
Brott och kön – Wikipedia
Till exempel den ryska kriminologen Ninel F. Kuznetsova anger egenintresse , girighet , aggression , nationalism , avståndstagande från allmänna lagar och regler, hedonism och juridisk nihilism som några orsaker till den brottsliga utvecklingen i Ryssland efter Sovjetunionens upplösning. Ett förebyggande av riskfaktorer har ett stort antal förhållanden att beakta som kan antas vara kriminogena , exempelvis tidigare brottslighet, antisocialt beteende , kognitiva störningar och missbruksproblem.
De kriminogena faktorerna finns inom eller runtom individer. I händelse av att de kriminogena intrycken och relationerna inte förebyggs och istället fördjupas, riskerar en kriminell karriär att ta form i unga år och bli ihållande genom livet; fram till en statistiskt för tidig död. Kriminogena faktorer behöver dock inte leda till brottslighet men bakom all brottslighet finns kriminogena faktorer.
De kriminogena faktorernas påverkan kan bedömas genom en analys av överrisker. Överrisker anger hur många gånger vanligare det är att en faktor förekommer jämfört med en annan faktor vid misstanke om brott. För att kunna bedöma om en riskfaktor är hög eller låg måste en jämförelse mellan olika riskfaktorer i samhället genomföras. Brottsförebyggande rådet Brå har i en analys av frekvenser räknat fram följande överrisker för olika kategorier.
De statistiska överriskerna är framräknade var för sig men kan överlappa och förstärka varandra. Särskilt kontroversiellt är frågan om invandrade personer.
Hur kan barn begå allvarliga våldsbrott?
Inom kriminologisk forskning lyfts därför frågan om invandring som riskfaktor sällan eftersom den bedöms som mindre betydande när andra riskfaktorer bär ett större och ett överlappande förklaringsvärde till brottslighetens orsaker. Enligt Brottsförebyggande rådet Brå är de allra flesta invandrare inte registrerade för brott samt att invandrarnas barn i Sverige i mindre utsträckning är registrerade för brott än sina föräldrar, vilket är internationellt sett ovanligt.
När det gäller exempelvis kategorin invandrade individer behöver statistiken standardiseras, för att hänsyn till samvarierande faktorer för brott ska synas. Brottsförebyggande rådet skriver följande gällande överrisken för invandrade med genomförd standardisering för att skapa jämförbara data:. I en rapport från Brottsförebyggande rådet skrev rapportförfattarna att forskning visar att det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och brottslighet, där personer från lägre samhällsskikt har en ökad risk för kriminalitet jämfört med personer från mer välbärgade bakgrunder.
De bedömde sambandet som svagt och att det beror på andra riskfaktorer som samvarierar med familjens socioekonomiska förutsättningar, såsom tillåtande attityder till brott, svag självkontroll , brottsliga kamrater, dåliga relationer till föräldrar och skolproblem se social kontrollteori och kontroll- och tillfällesstrukturteori. Forskare menar att indikatorer på bristande socioekonomiska resurser hos familjen under uppväxten, tillsammans med olika riskfaktorer för brott, bör beaktas vid utformande av preventiva strategier.
Däribland att det är viktigt att ge hjälp och stöd till familjer i utsatta socioekonomiska situationer, vilket kan minska risken för att unga involveras i kriminalitet. Fortsatta studier av både registrerad och självrapporterad brottslighet samt könsuppdelade analyser är viktiga för att följa utvecklingen och förstå om resultaten skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
Enligt sociologen Marie Torstensson Levander har normer, moral och uppfostran en större inverkan än socioekonomiska faktorer på vem som blir kriminell.
Brott och kön – Wikipedia
Att ungdomar begår några enstaka brott tillhör vanligheten. De flesta brottsliga gärningar utförda av ungdomar genomförs av ett fåtal ungdomar. I Sverige var nära 25 procent av alla brottsmisstänka personer mellan 15 och 20 år gamla trots att gruppen utgör endast 9 procent av befolkningen. Ungdomarna är överrepresenterade i statistiken.