Fakta om stefan löfven
Litteraturrecension Från fosterhem i Ådalen till svensk statsminister: Stefan Löfvens liv är väl värt en bok. Och den har han skrivit med Ulrika Knutson. Men frågan är om vi inte redan vet allt, menar gästrecenserande Viktor Barth-Kron. För egentligen bränner det bara till en enda gång. Uppväxten i fosterhemmet i Ådalen, den långa fackliga karriären, hur han kastas in som partiordförande under en existentiell kris för socialdemokratin och sedan blir statsminister under en nästan osannolikt turbulent epok — grunddragen är välkända för de flesta.
Historien om svetsaren som blev statsminister är mycket välberättad vid det här laget, genom en ocean av intervjuer, reportage, tal och socialdemokratiska reklamkampanjer. Här berättas den igen, utan att vi kommer så väldigt mycket djupare.
Löfven om Dadgostars svek: ”Fortfarande inte ok”
Likt en folkhemmets Forrest Gump driver Stefan Löfven oavsiktligt och ibland direkt motvilligt fram genom institutionerna, ända till dess högsta topp. Ett halvsekels historia passerar revy utanför kanslifönstren och kommenteras pliktskyldigt. Bränner till på allvar gör det egentligen bara en gång: Under finanskrisen , när orderingången tvärnitar och den svenska tillverkningsindustrin är på väg att gå fullständigt i diket.
IF Metall-basen Löfven tar strid mot både en ointresserad regering och ett skeptiskt LO och sluter avtal med arbetsgivarna om korttidspermitteringar. Det är mycket kontroversiellt, men det fungerar.
”Svetsare och statsminister” – Stefan Löfven har släppt självbiografi
Många jobb räddas. Fackbasen blir politiker, vare sig han vill det eller inte. Analysen av högerpopulismens framväxt, den största politiska förändringen under Stefan Löfvens aktiva tid, är så grund att läsaren slits mellan viljan att somna och behovet att dunka huvudet i närmaste vägg. Här kliver författaren ned från läktaren och tar plats på scenen. Han vill något, han gör något, och det engagerar honom fortfarande.
Kompromissandet får blod och liv. När Rörelsens osynliga hand driver Stefan Löfven till partiledarposten några år senare är det jobben han vill fokusera på, men så blir det inte riktigt. Vad blir det egentligen? De många dramatiska skeendena under Stefan Löfvens sju år som statsminister — migrationskrisen, pandemin, gängvåldets utbredning, de återkommande regeringskriserna — avhandlas skissartat och ytterst tillrättalagt.
Det blev som det blev för att det var som det var.
Stefan Löfven (S)
Och i den mån det gick alldeles uppenbart åt helvete berodde det antingen på hopplösa omständigheter eller på att någon borgare eller vänsterpartist agerade oresonligt. Ska den bli riktigt lyckad krävs dels att författaren faktiskt har ett ärende, dels att lojaliteten gentemot detta ärende tillåts övertrumfa de andra lojaliteter som ett långt liv i politiken ofrånkomligen skapar.
Om Stefan Löfvens ärende är oklart är lojaliteten desto tydligare. Partiet tar ansvar och partiet bygger landet. Ibland hamnar partiet i kris, lite oklart varför, men sedan reser sig partiet och tar ansvar igen. Och inte undra på det. Nästan alla socialdemokrater vi möter i boken är om inte skickliga eller till och med mycket skickliga så åtminstone hyggliga och välvilliga människor.
Stefan Löfven ger ut självbiografi
Det är nästan osannolikt. Något sådant knivhugg i ryggen upplevde aldrig jag under mina år som regeringschef. Det är fortfarande något sällsynt i partiets historia. Jag citerar passagen i sin helhet, eftersom den säger det mesta om Stefan Löfvens egna förutsättningar för att skriva en intressant politikermemoar. GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
Men det bränner egentligen bara till en enda gång, menar GP:s gästrecensent.