Vad händer om patient vägrar till hjälpmedel

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vad händer om man vägrar vittna?

I Sverige har vårdpersonal begränsad rätt att ge somatisk vård till en person som inte vill ha hjälp — även om patienten på grund av fysiska eller psykiska funktions-nedsättningar saknar förmåga att förstå behandlingens innebörd. Ny forskning pekar på vikten av att bibehålla den lagstiftning som ger alla rätt att säga nej till vård. I en jämförande studie mellan svenskt, engelskt och ryskt rättssystem studeras vårdpersonalens rättsliga rörelseutrymme och hur det hanteras i de olika länderna.

Om man ska följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, krävs det att patienten har makten över sin behandling. I den meningen är den nuvarande svenska lagstiftningen oproblematisk. Mot FN:s konvention I avhandlingen analyseras rättigheter och skyldigheter för patienter och vårdpersonal i Sverige, England och Ryssland, utifrån konventioner från FN och Europarådet.

Tolkningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning visar att en ogiltigförklaring av patientens vilja på grund av nedsatt beslutsförmåga strider mot fler av rättigheterna i konventionen: rätten till icke-diskriminering, rätten till rättskapacitet på lika villkor som andra och rätten till privatliv. Det finns en stark betoning på kravet att staterna ska se till att man kan utreda patientens vilja, stödja patienten, anpassa och göra sjukvården tillgänglig för patienter med olika förmågor.

Rätten till sin egen kropp Sedan finns en statlig utredning SOU , som föreslår en ändring av lagstiftningen. Den skulle innebära att vårdpersonalen får större rättigheter att bedöma om en patient är kapabel att förstå vilken vård den behöver och kan fatta beslut om den. Den innebär att patienten ska kunna vägra att ta emot medicinsk behandling även om det kan innebära fara för dess eget liv eller hälsa.

Inom psykiatrin finns möjligheten att tvångsvårda patienter som bedöms vara en fara för sig själv eller andra. Som exempel nämner hon demenspatienter som inte vill ta sin medicin, kvinnor med komplicerade graviditeter där vårdpersonalen gör bedömningen att kejsarsnitt krävs för att rädda barnet men kvinnan säger nej, eller cancerpatienter som vägrar fortsätta sin behandling.

Oklara kriterier för när beslutsrätt hävs — Självklart vill vårdpersonalen ge sitt yttersta för att hjälpa och rädda och vårda så mycket som möjligt. Men frågan är om en läkare verkligen kan och behöver bedöma om en patient har förmågan att fatta beslut eller inte. Människor tar till sig information på många olika sätt, och har lika många sätt att uttrycka vad de vill. Avhandlingen visar att i de engelska och ryska rättssystemen kan nedsatt beslutsförmåga leda till att patientens beslut upphävs.

Men kriterierna för bedömningen är till viss del är oklara och tillämpningen skiljer sig åt från fall till fall.

Patientlag (2014:821)

Förmågan att förstå information tolkas ibland som förmågan att förstå innehållet av ord, och i andra fall som förmågan att lita på att bestämd informationen är sann och att medicinsk behandling verkligen behövs. Analysen pekar på att kriterierna för bedömning av beslutsförmåga många gånger är otydliga, både för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.

Litinska jur.

Hur åberopar man vårdgarantin Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat (7 kap 2 § PL). Särskild information till vissa barn.

Patientsäkerhetslagen Olika vägar till hjälpmedel Utifrån en behovsbedömning avgörs om ett hälsoproblem ska åtgärdas med ett hjälpmedel eller inte samt vilket eller vilka alternativ som i så fall ska erbjudas patienten.

Patientens rättigheter i vården Patientlagen.

Vårdgaranti ersättning Ett hjälpmedel kan till exempel göra så att du blir mer självständig, delaktig och aktiv i ditt liv.

För personer som utvecklar Lewykroppsdemens saknas idag effektiv behandling. Men nu visar en studie från Karolinska institutet att läkemedel mot Alzheimers sjukdom tycks kunna bromsa kognitiv försämring. Försämringar i konditionsnivån under livet kan kopplas till risk för sådant som depression, ångest, stroke och demens. Det är slutsatsen i en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Det tycks finnas en koppling mellan akut njurskada och hjärnans hälsa. I en studie har forskare vid Karolinska institutet sett en ökad risk för demenssjukdomar. Ett enkelt blodprov som kan upptäcka alzheimer har nu testats inom vården.

Edvin vill inte duscha! Vad ska vi göra?

En studie vid Lunds universitet visar att testet med 90 procent träffsäkerhet kan ge svar om sjukdomen. Upp till var tredje kvinna i fertil ålder lider av så allvarliga premenstruella störningar att det påverkar arbetsliv, relationer och långsiktig hälsa. Det visar en av få studier om hur PMS drabbar kvinnors liv. Personer med IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, drabbas oftare av spondylartrit — ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i lederna.

Sambandet är starkt, enligt en doktorsavhandling från Örebro universitet. Ett svårt sjukdomsbesked drabbar hela familjen.