Kubanska form av regeringen

Kuba – Demokrati och rättigheter

Kubanska revolutionen kallas den upprorsrörelse, ledd av Fidel Castro , som på talet genomförde en revolution på Kuba. Upproret pågick åren — och avslutades i samband med att revolutionärerna 1 januari tog makten över landet, från den då sittande diktatorn president Fulgencio Batista. Efter flera decenniers frihetskamp blev Kuba självständigt från Spanien USA hjälpte de kubanska frihetskämparna mot slutet av kriget, men vissa anser att kriget redan var vunnet när USA intervenerade.

USA övertog makten på Kuba genom att till en början tillsätta marionettpresidenter som lydde under Washington.

Kuba politik Diskriminering på grund av ras är olagligt men svarta kubaner uppger att de utsätts för nedsättande behandling av polisen.

Var ligger kuba Vraket av Maine, vars sprängning i Havannas hamn föranledde amerikanskt ingripande i det kubanska upproret.

Kuba karta Castro drogs till den sovjetiska varianten av socialism.

Dessutom tecknades ett avtal om att USA hade rätt att ingripa i Kubas inrikespolitiska angelägenheter och att USA hade rätt att ha en flottbas i Provincia de Guantánamo. När USA införde alkoholförbud ökade turistströmmarna till Kuba markant.

Kubas nya ledare får svårt att behålla makten

Amerikaner köpte upp kubansk mark och startade pubar, kasinon och bordeller i Havanna. Den nordamerikanska ekonomiska makten på Kuba stärktes. En maffia formades, finansierad delvis av spritsmuggling till Florida. Ett allmänt missnöje mot amerikanerna växte fram. Det var mot denna bakgrund som Fidel Castro, som var uppvuxen på Kuba, inledde sin politiska bana. Castro hade under sin ungdom undervisats av spanska konservativa jesuiter som inte kunnat acceptera att USA hade tagit Kuba från Spanien.

Castro var således uppfostrad som antiamerikan. Han blev snabbt en av de ledande gestalterna i Havanna-universitetets antiimperialistiska radikala strömningar. Men det var inte bara Castros uppfostran som påverkade hans idéer.

Kuba – Inrikespolitik och författning

Miljön i övrigt påverkade hans tänkande. Vid den här tiden var USA tydligt närvarande på Kuba. USA:s investeringar per capita var tre gånger större på Kuba än i det övriga Latinamerika. Det gjorde att de ledande på Kuba inte kunde genomföra reformer även om de ville på grund av det ekonomiska trycket från USA. Man kan säga att det fanns tre stora behov på Kuba som den amerikavänliga regeringen och USA stod i vägen för.

Kuba behövde utvecklas, få en nationell självständighet och ett styre som såg till folkets intressen. När den gamle presidenten Fulgencio Batista återtog makten på Kuba genom en snabb kupp grusades Castros planer att på fredlig väg bli den högste styrande på Kuba. Han ansåg då att den enda vägen att genomföra förändringar på Kuba var genom revolution. För att få bort Batista från presidentposten försökte Fidel Castro, som nu var examinerad advokat, till en början att ogiltigförklara regeringen på juridisk väg.

Det misslyckades. Istället vände han sig till sina sammansvurna och de beslutade sig för att starta ett uppror på Kuba. Moncada , en militäranläggning utanför Santiago de Cuba , utsågs till mål för en attack. De anföll garnisonen den 26 juli men attacken misslyckades fatalt. De flesta av angriparna togs till fånga. Vissa rebeller, bland andra Castro, blev dock frisläppta redan efter tre år, tolv år före deras tilldömda frisläppningsdatum.

Det berodde på att Batista försökte öka det folkliga stödet genom att ge en allmän amnesti till politiska fångar. Omedelbart efter frisläppningen tog sig Fidel Castro och en del av hans anhängare till Mexiko för att förbereda en ny aktion. Gruppen skulle utbildas i gerillakrigföring, men var tvungna att öva i hemlighet eftersom de var bevakade av mexikanska regeringen, FBI-agenter från USA och spioner utsända av Batista.

För att ta sig över till Kuba hade de i hast fått tag på en lyxyacht som hette Granma.