Häst om i huden
Hästens hud är ett stort och komplicerat organ som har många funktioner, bland annat är den hästens skydd mot omvärlden. Skyddet består dels av att huden bildar en svårgenomtränglig barriär som dessutom täcks av hår, och dels som känselorgan i huden.
Mugg och rasp – hudinfektion på hästens ben
Hästens hud har flera uppgifter, som skydd mot omgivningen och för reglering av kroppens temperatur och vätskebalans. Foto: Carin Wrange. Hästens hud har flera mycket viktiga funktioner. Bland annat ska den fungera som skydd för kroppens inre organ och delta i regleringen av värme- och vätskebalans. Huden kallas ibland för kroppens största organ och upptar hos en normalstor häst cirka sex kvadratmeter.
Skador i huden, exempelvis ett sår, gör att dessa funktioner störs, så infektionsämnen kan komma in i kroppen. Förutom huden som barriär har hästar även hjälp av sin päls för att exempelvis klara av värme respektive kyla.
Foto: Lisa Chröisty. I underhuden finns bindväv och hudmuskler, som kan röra överhuden till exempel när en fluga landar och irriterar hästen. Överhuden är stark, försedd med hår och körtlar av olika slag och innehåller känselorgan för tryck, beröring, smärta och temperatur.
Hud och hår
Tjockleken på över- och underhud varierar på olika kroppsdelar beroende på rörlighet och mekanisk belastning. På särskilt utsatta ställen, till exempel armbågs- och hasspetsarna är huden tjockare. Tryck, beröring, smärta och temperatur är sinnesförnimmelser som har särskilda känselorgan i hudens yttre lager. Från dessa känselorgan går det nervbanor in till ryggmärgen.
En del av sinnesförnimmelserna ger direkt upphov till reflexer. Ett bra exempel är den reflex som utlöses när en fluga landar på en häst.
Mugg och rasp – hudinfektion på hästens ben
Efter bråkdelen av en sekund så darrar huden till och flugan lyfter igen. Hästen kan känna minska tryck av en fluga som landar på dess hud. Det är värt att minnas när vi övar på att förfina våra hjälper i ridningen. Vad som händer när en fluga landar på hästens hud är att beröringen utlöser en ryggmärgsreflex hos hästen. Då går känselimpulser in till ryggmärgen, vilka omvandlas till nervimpulser som skickas ut till hudmusklerna, som dras ihop och flugan blir störd och lyfter.
Andra nervimpulser gör samtidigt att svansens muskler aktiveras och hästen sveper med svansen mot platsen där flugan landat. Allt detta sker snabbt, reflexerna är avslutade innan beröringsinformationen hunnit ända fram till den del av storhjärnans bark där den medvetna känseln är belägen. Smärtsinnet ute i huden fungerar på ett liknande — reflexmässigt sätt, som när en fluga landar på hästen och huden drar ihop sig.
Det gör att hästen reagerar snabbt och instinktivt. Smärtsinnet ute i huden fungerar på ett liknande, reflexmässigt, sätt. Smärta registreras av fria nervändar som är känsliga för till exempel höga temperaturer, retande kemiska substanser och, inte minst, för direkta skador i hudens vävnader. Om hästen skär sig i kronranden. Hur beter den sig då? Jo, först drar den snabbt åt sig benet.
Kanske hoppar den till och ser stressad ut. Därefter tittar den mot skadan och så småningom sätter den prövande ner hoven igen. Har den riktigt ont kan man se att ögonen är uppspärrade, öronen bakåtstrukna, näsborrarna kanske vidgade och att hästen avlastar den smärtande foten.