Metoo-rörelsen start
Hösten startade metoo-uppropen i USA och spred sig snabbt över hela världen. Det var en unik historisk händelse där kvinnor, icke-binära och transpersoner gick samman och på ett strukturerat sätt berättade om sina erfarenheter av sexuella trakasserier och sexuellt våld.
Metoo – hösten som förändrade Sverige - SVT Om oss
Berättelserna från uppropen visar att det finns mycket kvar att göra för att förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och sexuellt våld både på arbetsplatser och i övriga samhället. Det hela började med att den amerikanska medborgarrättsaktivisten Tarana Burke startade en ideell organisation, Just be inc , för att stötta svarta flickor och kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp.
Skådespelaren Alyssa Milano satte bollen i rullning när hon uppmanade allmänheten att använda hashtaggen metoo för att berätta om sina erfarenheter av sexuella trakasserier i sociala medier. Båda hänger dock tydligt ihop med att vara utsatt för könsrelaterat våld. Övergreppen sträcker sig från sexuella trakasserier till dödligt våld på grund av kön. I Sverige var det kvinnor inom teater- och filmbranschen som var först ut med det gemensamma uppropet tystnadtagning.
Uppropet vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematisk nedtystande. Senare tillkom även upprop initierade av grupper av kvinnor, icke-binära, transpersoner samt barn och unga som inte var knutna till en specifik bransch, till exempel intedinhora, underytan, slutvillkorat och tystiklassen. Till följd av metoo-uppropen gav regeringen sommaren särskilda uppdrag till myndigheter och civilsamhällesorganisationer.
Detta för att arbetet med att upptäcka, åtgärda, förhindra och ge kunskapshöjande insatser gällande sexuella trakasserier ska spridas brett. Utifrån regeringsuppdraget att genomföra utbildningsinsatser riktade till socialtjänsten och närliggande verksamheter har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram sju korta filmer om metoo-uppropen. Syftet med filmerna är att belysa behov som uppropen påtalat.
Berättelserna är baserade på verkliga händelser som flickor och unga kvinnor har utsatts för i ungdomsmiljöer. Rätten till stöd och skydd från sexuella trakasserier, övergrepp och våld ska omfatta alla, oavsett livssituation. Barn och unga utsätts i hög grad för sexuella trakasserier, i exempelvis skola och på sociala medier. Därför behöver du som möter barn och unga ha kunskap om hur du kan bemöta den som utsatts.
För att se filmer behöver du acceptera marknadsföringskakor. En del av berättelserna handlade om hedersrelaterat våld och förtryck.
Det som är gemensamt för skildringarna är att ett stort fokus ligger på att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och att kontrollen utövas kollektivt, främst av familjen. Berättelserna visar på att det finns mycket kvar att göra från samhällets sida för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Kvinnorna bakom intebättreförr berättar att skulden och skammen är ett tungt bagage och att våldet nödvändigtvis inte avtar för att en blir äldre.
Det är viktigt att visa på omfattningen av sexuella trakasserier och att mäns våld mot kvinnor har en lång historia. Trots att Sverige numer har en tydlig lagstiftning kring våldsutsattas rätt till stöd och skydd så har äldre kvinnors behov till stor del varit osynliggjort. Genom uppropet intebättreförr berättar äldre kvinnor om vad de har varit och är utsatta för.
Genom vittnesmålen kan fler lägga skulden och skammen där den hör hemma — hos förövaren.
#MeToo skapar historia – världsomspännande rörelse som börjar med en hashtagg
Bakom uppropet intedinhora står personer som har erfarenhet av prostitution och sexuell exploatering. De som undertecknat uppropet vill synliggöra och motverka myter som förminskar utsattheten hos de som befinner sig i prostitution. Samhället ger oändlig valfrihet för vissa men en avsaknad av val för andra. Gruppen belyser att det stöd som de har rätt till många gånger villkoras, vilket innebär en ökad risk för sexuella trakasserier och våld.
Kvinnor med funktionsnedsättning är ofta beroende av andras stöd i sin vardag.
Berättelser från #metoo-uppropen
Det handlar exempelvis om personlig assistans, ledsagning och färdtjänst, där stödet från samhället ska vara en trygghet, men inte alltid är det. Det kan även handla om att bli utsatt av en partner eller annan familjemedlem. Gruppen beskriver att deras beroende ofta utnyttjas. Som kvinna med funktionsnedsättning kan du bli beroende av anhöriga och vänner när samhället inte ger det stöd som behövs.