Exempel på retrospektiv studie
Johan Reutfors, med dr, överläkare, Psykiatri Nordväst johan. Sammanfattat Fall—kontrollstudien är ett viktigt verktyg i medicinsk forskning. Studiedesignen är ofta lämplig när orsaker till ovanliga ohälsotillstånd ska undersökas eller när den presumtiva riskfaktorn är dyr att mäta.
Retrospektiv studie
Metodologiska fallgropar finns, men använd på rätt sätt ger fall—kontrollstudien tillförlitliga resultat. Svenska hälsodataregister ger goda möjligheter att genomföra fall—kontrollstudier med hög validitet. När det inte är etiskt, kostnadsmässigt eller praktiskt försvarbart att utsätta individer för en exponering man vill studera, exempelvis en viss behandlingsform eller någon typ av levnadsvana, på ett slumpmässigt och kontrollerat sätt är forskaren hänvisad till olika typer av observationella studieformer.
Här beskriver vi översiktligt viktiga aspekter vid design och analys av en av dessa, nämligen fall—kontrollstudien. Forskning om ovanliga utfall såsom sällsynta sjukdomar eller ovanliga biverkningar innebär särskilda utmaningar. Att genomföra en så kallad kohortstudie, det vill säga att mäta en exponering hos en grupp individer och sedan följa dem över tid tills tillräckligt många drabbats av det utfall man studerar, innebär ofta stora kostnader och tar lång tid.
Det gäller särskilt om exponeringen är dyr att mäta, eller om utfallet är ovanligt eller utvecklas med lång latenstid. En studie av sambandet mellan infektion med humant papillomvirus HPV-infektion, som mäts med relativt dyr laboratorieteknik och risken att utveckla tonsillcancer en mycket ovanlig sjukdom som utvecklas över relativt lång tid är ett exempel på en situation när en kohortstudiedesign inte är lämplig.
Förekomst av HPV-infektion måste då mätas i en mycket stor grupp individer som sedan måste följas under flera decennier. Vid en sådan mäts förekomsten av HPV-infektion direkt hos ett representativt urval av individer med tonsillcancer fall respektive utan tonsillcancer kontroller.
Att studera ovanliga utfall
Fall och kontroller kan identifieras i en väldefinierad källpopulation, exempelvis hela Sveriges befolkning. I själva verket är de flesta cancerformer så ovanliga att de lämpligen studeras med fall—kontrolldesign. Grundläggande koncept för fall—kontrollstudie I en fall—kontrollstudie undersöks sambandet mellan en viss exponering och ett utfall genom att förekomsten av exponeringen bland fall och kontroller jämförs [1].
Fall—kontrollstudier kan förenklat delas in i två huvudgrupper; studier med primär källpopulation och studier med sekundär källpopulation. Källpopulationen definieras som den population som gett upphov till fall och kontroller Figur 1. I en fall—kontrollstudie med en primär källpopulation definieras först källpopulationen och därefter identifieras fall och kontroller i denna. En sådan primär källpopulation kan till exempel vara års befolkning i Sverige.
Individer som bodde i Sverige och som drabbades av det utfall man vill studera utgör fall till studien medan individer som inte drabbades av utfallet är potentiella kontroller. Det är ett vanligt förfaringssätt när man vill studera en exponering som är dyr att mäta exempelvis en biomarkör , eftersom exponeringen då endast behöver mätas hos ett representativt urval av deltagarna i kohortstudien.
En fall—kontrollstudie med en sekundär källpopulation innebär att man först identifierar fallen och därefter försöker identifiera den källpopulation som genererat dessa, för att sedan välja kontroller ur samma population. Om den sekundära källpopulationen är svår att definiera innebär det senare tillvägagångssättet en risk att kontrollerna som väljs i praktiken inte avspeglar samma befolkning källpopulation som fallen, vilket kan ge felaktiga studieresultat.
Ytterligare en viktig aspekt är huruvida fallen är prevalenta eller incidenta. Prevalenta fall är alla existerande fall i en population vid en given tidpunkt, medan incidenta fall är alla nya fall som uppstår i en population under en given tidsperiod. Hädanefter diskuterar vi primärt fall—kontrollstudier med incidenta fall, eftersom det är ett vanligt sätt att välja fall på och eftersom risken för felaktiga studieresultat då oftast är mindre.
Psykologilexikon
Val av kontroller Hur man väljer kontroller har stor betydelse för tillförlitligheten i en fall—kontrollstudie. Förekomsten av exponeringen bland kontrollerna ska motsvara den bland individer utan utfallet i källpopulationen. Kontrollerna måste därför identifieras och delta i lika hög utsträckning oberoende av om de är exponerade eller inte.
Om man till exempel studerar exponeringen drogberoende och risken för suicid får inte just drogberoende styra huruvida individen väljs, kan eller vill ingå som kontroll i studien. Om inte detta krav uppfylls riskerar man att få felaktiga resultat på grund av så kallad selektionsbias se nedan.
Retrospektiv - Snabbguide: vad, vem, hur och varför!
Kontroller, en eller flera per fall, bör därför väljas slumpmässigt ur källpopulationen. Ofta används dock så kallad matchning, som är ett avsteg från regeln om slumpmässigt urval, för att öka studiens effektivitet. Matchning innebär att fall och kontroller görs mer jämförbara med avseende på determinanter viktiga för det utfall som studeras, men som inte ska undersökas i sig störningsfaktorer, se nedan.
Kontroller kan exempelvis väljas så att de motsvarar fallen beträffande ålder, kön och andra faktorer, och kan ske individuellt individuell matching eller på gruppnivå frekvensmatching. Det finns flera sätt att välja kontroller på.