Det är på det viset
Rumpnissarnas fråga till Ronja har blivit ett bevingat ord. Det är inte alla förunnat att skapa ord och uttryck som får fäste i det levande svenska språket, men Astrid Lindgren lyckades. I bokhyllan har jag ett exemplar av Pelle Holms klassiska uppslagsbok Bevingade ord , och där finns uttrycket inte med. Självklart, eftersom den är utgiven långt innan boken om Ronja Rövardotter kom ut , och långt före filmen tre år senare.
Uttrycket har fått fäste inte bara för att rumpnissarna är så charmiga utan också för att det fungerar i så många sammanhang. Jag jobbar just med vårens sista nyhetsbrev från Svebio till våra medlemsföretag. Där redovisar vi med korta citat ur olika media landsortstidningar, lokalradiostationer, regional-TV, facktidningar sånt som hänt och är aktuellt kring bioenergi runtom i landet: investeringar, nya projekt, bränslebyten och mycket annat.
En del av det man läser är förbryllande. Pumpen finns i Lappetorp, som ligger några kilometer utanför stadskärnan längs med kustvägen mot Studsvik. Det är lokala företagare som tagit initiativet, och man tankar enkelt med hjälp av en app, skriver tidningen. Allt tycks vara frid och fröjd. Det kan de själva och deras kunder också göra, i detta fall än så länge utan att skatta för bränslet.
Problemet är att deras dieselbilar inte betraktas som miljöbilar, trots att HVO har bland de lägsta klimatavtrycken av alla drivmedel. En snål diesel som körs på ett procentigt biodrivmedel med mycket bra klimatvärden betraktas inte som en miljöbil, trots att dess klimatpåverkan är mycket, mycket låg. Också Upphandlingsmyndighetens nya kriterier för myndigheters upphandling av miljöbilar innehåller samma grundläggande fel.
Svebio har påpekat systemfelet i upprepade remissyttranden, och allt fler instämmer i vår kritik. Ett exempel är organisationen Företagarna, som undrar varför systemet inte är teknikneutralt.
Voffor gör di på detta viset?
Ankarsrums värmeverk är ett av de drygt svenska fjärrvärmeverk som använder biobränslen se Biovärmekartan. Man eldar flis. Men precis som många andra mindre värmeverk har man en oljepanna för topplast och som reserv. Därmed kan man skryta med att ha en helt fossilfri värmeanläggning för samhället Ankarsrum.
på det viset
Vad de ansvariga på VMEAB än så länge tycks vara lyckligt omedvetna om är att den svenska staten vid årsskiftet kommer att slå till med full skatt på den fossilfria oljan som används i Ankarsrum, som om denna olja fortfarande vore fossil. Och eftersom biooljans marknadspris är högre än priset på oskattad fossil eldningsolja kommer VMEAB att åka på en betydande kostnadsökning, som man måste ta ut av fjärrvärmekunderna.
De får betala dyrt för att vara procentigt fossilfria. Vi har skrivit tidigare om detta i bloggen , i pressmeddelande , debattartikel i Expressen och i ett remissyttrande till Finansdepartementet. En tredje artikel handlar om Göteborg, en något större ort än Lappetorp och Ankarsrum. Jag kunde också ha valt Gävle. Från bägge städer har jag hittat tidningsartiklar som handlar om hur man nu måste höja sina taxor och avgifter för att betala den nya avfallsförbränningsskatten som infördes 1 april.
På det viset- korsordsfråga
Från 1 april ska alla som förbränner avfall betala 75 kr per ton i skatt. För göteborgarna innebär det en kostnad på 60 kronor per person och år, eller kronor för en familj med två barn. Kostnaden kan tas ut endera via renhållningstaxan eller via höjt pris på fjärrvärmen, som till stor del är baserad på avfallsförbränning. Avsikten med skatten är att det ska bli mindre lönsamt att förbränna avfall och mer lönsamt att återvinna olika material, exempelvis plast.
Ingen, eller mycket få, tror att det kommer att fungera så.
Till och med den statliga utredning som utredde införandet av skatten avrådde och menade att den inte skulle få avsedd verkan. Remissinstanserna, bland dem Svebio, sa med bred majoritet nej till skatten. Tillämpningen av skatten har dessutom skapat förvirring och osäkerhet. Skatteverkets tolkning gör att man lägger skatt på en anläggning i Kumla som tar hand om farligt avfall, och lagstiftningen är så otydlig att det varit oklart var gränsen går mellan avfall och biobränsle, när det gäller returträ.